Året som precis passerat har ekat tomt här i min bloggvärld. Inte ett enda smakprov från 2017 års projekt! Jag kanske borde skämmas lite. Men, jag har lärt mig att leva mer utanför den digitala världen, och tillbringar så mycket av min lediga tid som möjligt med att återhämta mig tillsammans med man och tax. Without further ado så kommer här ett axplock av några favoritögonblick året plockat på sig ändå. Jag har fått träffa otroligt fina människor som släppt in mig i sina viktigaste ögonblick i livet, och för det kommer jag alltid vara tacksam. Dessutom har jag blivit några reserfarenheter rikare. Med hopp om att 2018 blir minst lika härligt!

 

pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage

Share to FacebookPin Site ImageTweet This Post

Jag har skjutit på att blogga om det här bröllopet. Inte för att jag inte velat – the opposite! – utan för att jag inte vetat var jag ska börja för att välja ut bilder. Att visa upp över 1000 bilder i ett blogginlägg känns lite maffigt så jag har försökt korta ner det något…

Tom och Carolin gifte sig på den kanske finaste dagen i september. Normalt sett brukar jag inte ofta få umgås så mycket med brudgummen och hans följe, men eftersom hela sällskapet skulle göra sig i ordning i grannhuset till mig fick jag börja dagen med härligt frukosthäng hos boysen. Det är ju också sällan jag bara kan slänga kameran över axeln och traska över till fotostället.

Carolin var med sina tärnor på Hotell Tylösand i Halmstad. Vigseln ägde rum i otroligt pittoreska St Olofs kapell, som har havsutsikt från kyrktrappan och världens vackraste innertak. Därifrån var det bara för hela följet att ta en kort prommis ner till restaurang Salt, som i princip ligger på vattnet. Magiskt vackert! Att få vara del av en så här otrolig dag är minst sagt en ödmjuk upplevelse och jag är så tacksam över att få umgås med underbara människor från hela landet.

pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage

pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage
pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage
pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage

pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage
pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage

Share to FacebookPin Site ImageTweet This Post

Hur kan man sammanfatta 366 dagar i ett enda blogginlägg? Det här med en tillbakablick i slutet av året (eller i början på det nya i det här fallet) är bitterljuvt. Den sentimentala sidan av mig älskar tillbakablickar mer än något annat – mina egna eller någon annans spelar inte så stor roll – men den monstruösa uppgiften som är att gå igenom allt material från året skrämmer mig. Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och producerat några favoriter, som blivit favoriter av olika anledningar. Jag kanske tycker om ljuset, skrattet, det oväntade eller bara det vackra motivet. Så, nu kan jag pusta ut till nästa år när det är dags igen!

pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage
pinimagepinimagepinimage

pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage
pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage

pinimagepinimagepinimage
pinimage

pinimage
pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage
pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage

pinimage

pinimage

Share to FacebookPin Site ImageTweet This Post

Redan före årsskiftet 2015/2016 bestämde vi oss, jag och min syster Lina, för att under våren åka och rida över soldränkta kullar och genom doftande fruktlundar. Lite värme och hästar är sällan en dålig eller tråkig kombination! I maj begav vi oss därför till Malaga för sagda upplevelse, men blev smått (läs: inte så smått) besvikna över den otroligt regniga väderleken och den blygsamma temperaturen. Men det finns inget trist väder, bara trista städer. Och Malaga visade sig vara allt annat än just det. Vi lyckades dessutom få uppehåll just under vår ridtur – och därefter under den timslånga promenaden in till närmsta by för taxi hem. Man får vara glad för det lilla!

Vi red på ett intimt och mysigt litet ställe, Ride in Spain, där vi på fina andalusiska skimlar spenderade en eftermiddag i bergstrakterna runt Coín. Att det växte knähöga rosmarinbuskar vart vi än red försämrade inte dagen! För att riktigt kunna njuta av bilderna här nedan rekommenderar jag att ni hämtar just lite rosmarin och sätter under näsan för att förstå upplevelsen. Magiskt!

Resterande dagar tillbringades på hamam och intagandes av diverse lokala specialiteter (dessvärre inte samtidigt). Solkusten är tydligen fin även under regnperioder…

pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage

Share to FacebookPin Site ImageTweet This Post

När det var min tur att gå på bal i gymnasiet valde jag att stanna hemma och se på Star Wars hela natten istället. Och jag tror att jag hade gjort samma val idag. Men till och med jag får erkänna att det såg ganska fantastiskt ut att åtminstone förbereda sig för bal, som Clara och hennes vänner gjorde en väldigt varm junidag, strax innan studenten. Vilken tur att jag får chansen att se hur fint det kan vara, om än genom min kamera! P.S. Glöm inte att du lovade att jag ska få fotografera ditt bröllop i framtiden Clara. D.S.

pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage
pinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimagepinimage

Share to FacebookPin Site ImageTweet This Post